Telefon: 070 - 2699008

Livet i huset på ön


Efter hårt arbete och många olika beslut har huset på ön blivit ett vackert hem som fyller hela familjens behov. Här har varje epok fått sätta sin prägel, och paret som bor här kallar det sitt stora livsprojekt. Den söndag som Karin och Per bestämt sig för att sluta leta efter hus fångades deras uppmärksamhet av en annons i tidningen. På tisdagen for de iväg till ön Tranholmen utanför Stockholm och dagen efter var huset deras.
- Vi hade letat så länge att vi givit upp, minns Karin. Vi behövde ett hus med många sovrum då familjen vissa veckor är extra stor, och det var svårt att finna något till ett vettigt pris. Här hade vi hittat ett stort gammalt hus med överkomligt pris för att det låg på en ö. Vi föll direkt för huset och kände att det vore kul att göra ett projekt tillsammans.

Ett stort renoveringsobjekt
1879 köpte medicinalrådet Olof Hallin Tranholmen hur den dåvarande stamfastigheten såg ut vet man inte. Det Karin och Per fått veta är att Hallin lät bygga till huset till dess nuvarande form 1885 och efter hans död fungerade huset som pensionat. Den familj som sålde huset hade bott där i tolv år men inte gjort någon omfattande renovering under den tiden. De flesta större ändringarna gjordes av den familj som hade huset som semesterboende från 1940-talet och 50 år framåt.

Karin och Per flyttade först in i huset, gifte sig och började sedan renovera. Under renoveringstiden bodde de i två små rum på tredje våningen och duschade i gästhuset. Det tog nio månader innan de flyttade ner igen.
- Vi hann nog aldrig reflektera över att det var ett sådant renoveringsobjekt, berättar Karin. Vi flyttade in i augusti, gifte oss i september och började renoveringen dagen efter bröllopet. Vi hade förstått att vi var tvungna att riva ut lite för att komma fram till det ursprungliga men att det i vissa rum skulle vara tal om att riva flera lager hade vi nog inte väntat oss.

Nästan allt togs ner
Undervåningens planlösning fick stryka på foten för att det skulle bli ett fungerande hem. Då all VVS ändå skulle dras om, framför allt för att vattenburen värme skulle dras in i hela huset, var man inte bundna till den gamla planlösningen vad gäller vatten och avlopp.
- Den gamla matsalen centralt placerad mitt i huset fick bli kök. Det gamla köket blev groventre, tvättstuga, gästtoalett och kapprum, förklarar Per.

Skafferiet som var kvar i sitt ursprungliga skick nås även från det nya köket och är ett bra komplement till matförvaring för öbor som har långt till mataffären.

På båda våningarna rev man ner allt in på bara timmerväggar­na. Även taken revs och flera nyare innertak skalades bort, bland annat några så kallade barracuda-tak i spänd gummi. I salen var taket tidigare pappspänt men det var så skadat att det måste bytas. Under satt ett helt orört hyvlat innertak som var så vackert att familjen valde att behålla det och bara måla det. Övriga nyinsatta trätak är handhyvlade.

Det nyare innertaket i den gamla matsalen och nya köket togs också bort vilket fick till följd att den torv som var isolering i bjälklaget ovanför dammade så fort någon gick i rummet. Därför fick även dessa golv som egentligen skulle ligga kvar tas upp, så att torven kunde tas ut i säckar, eldas upp och de sista resterna dammsugas upp.

Det enda golv som var ursprungligt på nedre våningen fanns i salen, det slipades och såpades. I salen fanns en kakelugn men rummet används sparsamt vintertid då den värsta kylan sätter in. I stället tillbringar familjen kvällarna i salen på övervåningen där kakelugnen dessvärre försvunnit under någon tidigare renovering. Familjen vill mura upp en begagnad i samma stil, när tid och kassa tillåter.

Köksbänkar från gravstenshuggaren
När det nya köket skulle planeras valde Karin och Per ett modernt kök trots att det egentligen är ett stilbrott mot huset, men de menar att varje tid måste få sätta sin prägel på huset. Det valde ett platsbyggt kök målat i vitt. Genom en miss i kommunikationen fick snickeriet aldrig veta att stockarna i innertaket rivits bort, därför blev överskåpen irriterande nog tre decimeter för korta. Bänkarna är av bohusgranit, efter att Karin kontaktat en gravstenshuggare från Bohuslän. Han var inte van vid den typen av beställningar, men bänkarna kom och billigare blev det! Golvet i köket är andra sortering golvplankor med två blandade bredder för att få ett mera levande golv.
- Vi tog in olika prisförslag från golvfabrikanter och prisskillnaden var för stor mellan första och andra sortering, menar Per. I groventrén och tvättutrymmet behövdes ett tåligare material så där valde vi handslaget golvtegel.

Köket byggdes ut på 1940-talet och där finns i dag familjens matplats med vid utsikt över vattnet. Ovanpå denna utbyggnad funderar Karin och Per på att bygga en balkong, utanför sovrummet. Därför har de i sovrummet valt att lägga värmen i golvet i stället för att ha radiatorer på väggen för att underlätta om en balkongdörr ska tas upp. Ett alternativ man allvarligt övervägde var faktiskt att lerklina in värmeslingor i väggarna, men tekniken kändes för oprövad för att familjen skulle våga prova detta.

Värmen i huset ersattes helt från direktverkande el till ett system med vattenburen värme från en luftvärmepump som klarar temperaturer ner till -19 grader, därefter finns flera elpatroner som kan stötta.

Karin och Per valde att som tidigare ha lerklinade väggar, och den gamla lera man rev bort kunde till viss del återanvändas i den nya kliningen. På den enda isfria dagen i januari 2004 kom en pråm lastad med 20 ton sand, lera, kutterspån och halm och en jättestor cementblandare. Företaget »Svenska jordhus« gjorde jobbet med lerkliningen, det tog en veckas arbete för tre män att göra grovkliningen. Nästa steg var att tio ton lera skulle torka vilket inte var det lättaste då det saknades värme i huset. Lösningen blev att ställa ut stora avfuktare och varmluftsfläktar för att påskynda torkningen.
- Jag har försökt förtränga hur jobbigt det var när Per var bortrest och jag höggravid fick försöka flytta avfuktarna och tömma dem i beckmörkret medan jag balanserande på trossbotten, skrattar Karin. Leran frös och möglade om vartannat men efter fyra veckor hade den torkat. Nu har vi ett isoleringsmaterial som är naturligt och där fukten kan vandra. Dessutom sluter lerkliningen helt tätt kring grund och fönster.

Innan nästa lager av klining smetades på fick alla snickerier sättas upp. I det sista lagret av klining kan man lägga i olika sorters sand och på så sätt variera strukturen på väggen.

Väggarna i huset är målade med emulsionsfärg, som ger ett sobert matt och lugnt intryck. Samma färg har också används till de handhyvlade trätaken samt det vävspända taket i salen, som fungerar som vardagsrum, på andra våningen.

På övervåningen fanns ett litet badrum utan ventilation, men för en stor familj var det ingen lösning att bygga vidare på.
- Vi tog ett av sovrummen i anspråk, alla rör och ledningar skulle ju ändå dras om så det fungerade rent tekniskt, förklarar Karin. På övervåningen finns vårt sovrum, barnkammare och salen där vi är till vardags. De veckor familjen är fulltalig finns fler sovrum på tredje våningen, vilken blir vårt nästa renoveringsprojekt när plånboken tillåter.
- Mäklaren som sålde huset till oss trodde att det skulle räcka med några månaders arbete för att göra i ordning huset men det stämde inte riktigt! Men för Karin och Per som sökte en lösning på ett praktiskt problem med sitt boende och fann ett livsprojekt spelar det ingen roll.
- Vi bor nära stan men i en helt annan värld, säger Karin. Här är veckans händelse för barnen när öns gemensamma traktor kommer förbi och hämtar soporna sommartid. För de flesta som flyttar hit är det nog ö-livet i sig som lockar, för oss var det en omedelbar förälskelse i ett hus.

Artiklar om Svenska Jordhus


Artikel i tidningen Gård & Torp


Divider

Artikel i tidningen Frijord


Divider

Artikel i Stockholms läns hembygsförbund

Divider

Artikel i Ystads Allehanda

Divider

Artikel i Helsingborgs Dagblad

Divider

Det Moderna Undantaget - Länk till PDF